Så går ett val till

De allmänna valen äger rum tredje söndagen i september vart fjärde år. I god tid innan valdagen får alla röstberättigade ett röstkort i brevlådan. Röstkort och id-handling ska tas med till vallokalen. På röstkortet står det också vilken vallokal man ska gå till och i vilka val man får delta.

Om du inte kan ta dig till vallokalen

Personer som inte vill eller har möjlighet att gå till en vallokal kan förtidsrösta. Förtidsröstning är det som tidigare kallades poströstning. Förtidsröstningen pågår från och med den 18:e dagen före valet till och med valdagen. En röstningslokal kan till exempel vara kommunhuset, en skola eller ett bibliotek. Det är numera även möjligt att brevrösta från utlandet. Brevröstningsmaterial kan beställas från svenska ambassader eller Valmyndigheten. Om man är utomlands kan man rösta på svensk ambassad, svenskt konsulat eller ett fartyg. I samband med valen öppnas också en mängd tillfälliga valkontor på sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter och andra vårdinrättningar, för de som inte har möjlighet att uppsöka sin vallokal på valdagen.

Huvudregeln är att var och en personligen ska avge sin röst, men i vissa fall är röstning genom ombud tillåten. Så kallad budröstning sker när en sjuk, gammal eller handikappad person röstar till exempel genom anhörig eller vårdare.

Olika typer av valsedlar

I vallokalen finns valsedlar från alla partier och utanför lokalen delar vanligtvis partiernas valarbetare ut valsedlar för sitt parti. Valsedlarna har olika färg för olika val. Riksdagen har gula, landstinget blå och kommunen vita. Man kan välja mellan tre olika typer av valsedlar:

På partivalsedlar står bara partinamnet. Partivalsedlarna används om man inte är intresserad av att rösta fram någon speciell kandidat utan bara vill rösta på ett parti.

Namnvalsedlar

På namnvalsedlar står inte bara namnet på partiet utan också namnen på partiets alla kandidater. På namnvalsedlarna kan man ändra rangordningen på kandidaterna genom att kryssa för den kandidat man sympatiserar med. På det viset kan den kandidat man föredrar bli invald. Om man kryssar för mer än ett namn blir personvalet ogiltigt, men rösten tillfaller fortfarande partiet.

Blanka valsedlar

På de blanka valsedlarna skriver väljaren själv in partinamnet. De blanka valsedlarna används också om man vill rösta blankt. De blanka rösterna räknas som ogiltiga, men markerar ändå ett ställningstagande.

Valförrättare hjälper till

I vallokalen finns valförrättare som hjälper till och svarar på frågor om det är något man undrar över. Valförrättarna delar också ut valkuverten. När man har valsedlar och kuvert redo kliver man in bakom en av de gröna skärmarna, där man kan rösta helt anonymt. Ingen kan se vilka valsedlar man stoppar i kuverten och ens valhemlighet kommer aldrig att avslöjas. Man ska stoppa en valsedel i varje kuvert och valsedlarna får inte vikas. De tre kuverten lämnas sedan till valförrättarna och man får själv bevittna hur valförrättaren stoppar kuverten i valurnan och prickar för ens namn i röstlängden.

Spännande valvakor i direktsändning

Röstsammanräkningen börjar så fort röstmottagningen är avslutad, det vill säga klockan 20.00. När ett valdistrikt räknats klart rapporteras resultatet till länsstyrelsen som i sin tur rapporterar in det till Valmyndigheten. Resultaten tillkännages sedan i direktsända valvakor i radio och TV. De första rapporterna kommer ofta från små distrikt och man kan i regel inte veta hur valet kommer att sluta förrän en bra bit framåt kvällen. Om det är ett jämnt val kan det bli spänning till långt fram på natten.

Rösterna till kommunal- och landstingsvalen brukar ta lite längre tid att räkna än de till riksdagsvalet. Kommunalvalet är inte klart förrän efter en vecka och landstingsvalet tar ännu längre tid. Den definitiva röstsammanräkningen görs följande vecka av länsstyrelserna. Alla röstsammanräkningar är öppna för allmänheten.

Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges parlament. De folkvalda på riksnivå,  samlas i riksdagen, som har 349 ledamöter och leds av en talman. Riksdagsval i Sverige sker vart fjärde år, tredje söndagen i september. Den tredje tisdagen i september varje år utom valår, då det öppnar några veckor senare. För att ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst fyra porcent av rösterna vid ett val, eller tolv procent av rösterna i någon  Mandaten fördelas enligt jämkade uddatalsmetoden.

Historiskt sett kan ordet riksdag ha tre betydelser; dels det beslutande och politiska organet, dels den tidsperiod under året då riksdagsarbetet pågår^[1] och dels själva byggnaden, riksdagshuset.